Mary Wollstonecraft (1759-1797)
Mary Wollstonecraft brukar ibland ses som den första feministen (ordet feminist fanns dock inte på den tiden).
Hon föddes i England (1759) i en lågadlig familj och det är förstås en del av förklaringen till hennes goda bildning och hennes möjligheter att publicera sig. Det var så gott uteslutande i välbärgade familjer som kvinnor på den tiden hade möjlighet att få någon utbildning.
Biografier ger inte intryck av att föräldrarna älskade
detta barn. Hon fick ofta försöka skydda modern mot faderns misshandel.
Hon beslöt sig tidigt för att själv aldrig gifta sig. Hon räddade sin syster Eliza från hennes miserabla äktenskap, till priset att denna inte kunde få barnet med sig.
Att gifta sig innebar vid den här tiden att kvinnan blev helt underkastad mannen. Det blev han som helt bestämde över henne, hennes
egendom och deras barn. En gift kvinna arbetade praktiskt taget bara i
hemmet. Det enda rimliga målet var ett bra äktenskap och barn. Att
skilja sig var inte möjligt. Enda sättet att förbli fri kvinna var att
förbli ogift.
Hon arbetade en tid som guvernant, men var alltför intelligent och
ambitiös för att kunna stanna. Kom så småningom till London och
arbetade för en tidningsutgivare och förläggare, Joseph Johnson. Till
att börja med som översättare. Detta var 1787, två år före franska
revolutionen.
Franska revolutionen kom att skaka om Europa på ett alldeles särskilt sätt. Anledningen till att den skiljde sig från den amerikanska revolutionen (frigörelsen) och från omvälvningar tidigare i England (Cromwell) var att det här inte längre rörde sig om en omvälvning
inom de övre samhällsklasserna. Här kom kraften underifrån, från tidigare
okända personer i den lägre delen av samhället, som krävde en blodig
hämnd på överheten och deklarerade födelsen av ett helt nytt samhälle.
Tidigare omvälvningar gav bara en förändring i persongalleriet högt
upp. För allmänheten hade det mesta fungerat som förut. I England
fanns naturligtvis också anhängare av de franska idéerna, men dessa
tystnade snart allteftersom skräcken öven vad som hände i Frankrike
bredde ut sig. Det blev för lång tid riskabelt att vara påstridigt
radikal i England. Rädslan efter franska revolutionen kom att påverka
Europa under åtminstone ett sekel (jag kan bara tänka mig den ryska
revolutionen 1917 som någorlunda jämbördig).
I Englands radikala kretsar föddes naturligtvis nya förhoppningar om
ett rättvisare samhälle. År 1790 skrev Mary Wollstonecraft en essä med
titeln "A Vindication of the Rights of Men" med revolutionens idéer
som bakgrund. Så småningom infann sig dock besvikelsen över att
kvinnors rättigheter inte alls innefattades i de revolutionära
idéerna. Det finns gott om studenter, även i Frankrike, som inte
känner till att franska revolutionens ideér "Déclaration Universelle
des Droits de l´Homme et du Citoyen" inte alls innefattade kvinnor. En
i det närmaste okänd kvinna i Frankrike, Olympe de Gouge, blev
halshuggen för sina försök att utvidga rättigheterna till kvinnor.
Sådant var läget när Mary Wollstonecraft skrev den bok som skulle
komma att göra henne känd för eftervärlden: "A Vindication of the
Rights of Women" (1792). Ordet 'vindication' har betydelsen försvar
och rättfärdiggörande.
Hon lägger fram sina åsikter på ett strategiskt sätt. Dels var hon
kvinna som framförde radikala idéer, dels fanns det kanske skäl att
vara försiktig med tanke på den skräck som franska revolutionen
åstadkommit, så att man inte kunde misstänkas vara en person med
farliga idéer.
Hon riktar sina ansträngningar avsiktligt mot medelklassen och
försöker med rikliga exempel övertyga om riktigheten av sina idéer.
Det ska av logiska skäl tydligt framgå att det hon säger är rätt - för
övrigt helt i upplysningstidens anda. Därför så säger hon att kvinnan
bör få möjligheten att på lika villkor visa vad hon går för. Klarar
hon inte detta så...
Mary Wollstonecraft förblev inte så oberoende av män som hon hade
tänkt sig. Hon förälskade sig i en målare Henri Fuseli (redan gift)
som avvisade henne, därefter levde hon tillsammans med amerikanen
Gilbert Imlay, som hon fick dottern Fanny med. Och till sist
författaren och filosofen William Godwin. I september 1797 dog hon en
dryg vecka efter dottern Mary fötts. Detta på grund av en infektion
hon fått vid en operation efter förlossningen.
Dottern Mary (senare Mary Shelley) skulle också komma att bli mycket
känd. Bland annat skrev hon berättelsen om Frankenstein.
William Godwin fann sig plötsligt ensam med sin egen nyfödda dotter
och den tre år äldre Fanny. Till minne av Mary skrev han "Memoirs of
the Author of the Vindication of the Rights of Women".
Några citat ur "A Vindication of the Rights of Women":
"In the government of the physical world it is observable that the female in point of strength is, in general, inferior to the male. This is the law of Nature ... A degree of physical superiority cannot, therefore, be denied, and it is a noble prerogative! But not
content with this natural preeminence, men endeavour to sink us
still lower..."
"My own sex, I hope, will excuse me, if I treat them like rational
creatures, instead of flattering their fascinating graces, and
viewing them as if they were in a state of perpetual childhood,
unable to stand alone. I earnestly wish to point out in what true
dignity and human happiness consists. I wish to persuade women to
endeavour to acquire strength, both of mind and body..."
"Let men become more chaste and modest, and if women do not grow wiser in the same ratio, it will be clear that they have weaker understandings."
"...for why
should the gracious fountain of life give us passions, and the
power of reflecting, only to imbitter our days and inspire us with
mistaken notions of dignity? Why should He lead us from love of
ourselves to the sublime emotions which the discovery of His wisdom
and goodness excites, if these feelings were not set in motion to
improve our nature, of which they make a part, and render us
capable of enjoying a more godlike portion of happiness? Firmly
persuaded that no evil exists in the world that God did not design
to take place, I build my belief on the perfection of God."
(Här slutar jag för tillfället...)