Gula kliniken

Debattroman tycker jag är den riktigaste benämningen. Ytligt sett handlar den om sjuksköterskan Doris som nyligen kommit till den gula kliniken där, bland andra läkare, dr Jörn tjänstgör. Här tar man hand om kvinnor som har fått illegal abort. Det är därför en klinik med mycken blodflöde och förtvivlat gråtande mödrar ur alla samhällsskikt, varav några dör av sviterna efter osterila ingrepp.

Vi befinner oss i det sena trettiotalet. Sjukhusmiljön är den patriarkaliska som började upplösas först en bit in på femtiotalet. Läkaren står "nära Gud", sjuksysterns arbete är visserligen ett yrke, men i grunden ändå ett kall. Samhället är kraftigt socialt skiktat, vilket återspeglas varje dag på kliniken. Patienter kommer in, behandlas med varierande framgång och skrivs ut efter en tid till den miljö de kommit från. Den miljö som sett det kommande barnet som oönskat.

Det vilar ett patos över den nykomna sjuksköterskan, ett patos som är författarens eget. En idealism, ett radikalt samhällsengagemang. Maja Björkman kommer inte att framstå som någon av våra större skönlitterära författare, snarare är hon som författare på väg in i glömskan. Hennes språk förmår inte lyfta sig från den tunga stil som är präglad av tiden, lite överdrivet, uppsatsliknande. Dr Jörn är verkligen en god människa. Han förmanar patienterna, hjälper dem ibland med pengar ur sin egen plånbok. Det visar sig att hans kollega i hemlighet utför aborter på kliniken. Denne är visserligen inte ond, men ändock någon som genom den samhällssyn han förvärvat kommit att tjänstgöra i det mindre godas tjänst. Det goda och onda är ibland stiliserat, men Maja Björkman är en mycket engagerad och radikal författare! I varje kapitel finner man hennes samhällsbeskrivningar, rättvisa och djupt förstående och med en klar egen moralisk syn.

I de tidigare kapitlen får vi stifta bekantskap med kvinnor från olika miljöer, ofta så fattiga att familjerena lever i misär. Mannen är kanske arbetslös och ofta alkoholist, slår frun och barnen. Ett barn till skulle ruinera familjens ekonomi. Den är redan alltför knapp. Ibland måste frun göra abort i andra fall gör hon abort utan mannens vetskap och till hans förtvivlan. Någon av kvinnorna kommer från en välbärgad familj, knickar högburet på huvudet åt dr Jörns moraliska påpekanden. Tycker att "detta är väl ingenting".

Längre fram i boken kommer abortfrågan upp till offentlig debatt bland läkarkollegorna. Och det är detta Maja Björkman hela tiden vill: att lyfta fram abortfrågan och diskutera denna aktuella samhällsfråga till och från i dess olika moraliska och sociala aspekter. Med sin stora inlevelse i människors livsvillkor, försöker hon i romanens form att med rationella och moraliska argument agera för det ofödda barnets rätt. Det är inte aborten som är utvägen utan istället en förändring av samhället, så att alla barn ska kunna vara välkomna.
 

Maja är en samhällsdebattör. Hennes bok väckte en enorm uppmärksamhet, gav nytt liv till en aldrig avsomnad abortdebatt. Boken översattes till danska. Förlagsredaktören på Västerlånggatan i Gamla stan planerade att tillsammans med Maja försöka  publicera boken i flera länder ute i Europa och att dessutom försöka åstadkomma en filmversion. En film blev det också. Om det blev med förlagsredaktörens hjälp vet jag inte. Filmen som kom ut på biograferna 1942 bar samma namn: "Gula kliniken" (engelsk titel blev "Nurse Doris") och Doris kom att spelas av Viveca Lindfors. Film AB Lux kategoriserade den som ett (rent) kärleksdrama, vilket jag misstänker att det var ganska ensamt om. Publiken uppfattade alldeles säkert dess kontroveriella innehåll.

Bilderna är hämtade från Folket i Bild 1943, nr 4, sid 22.

Maja blev senare sjuk. Hon dog 1946. Kvar finns några papper som jag fann på vinden. Något brev från förlagsredaktören, ett intyg skulle lämnas till honom. Kanske kunde sonen lämna detta, eftersom Maja var sjuk. Uppsala studentkårs filmstudio inbjuder henne också att närvara vid en estraddebatt om om den aktuella boken "Gula kliniken".

Gula kliniken kom ut i två upplagor, den första 1937. Så brännande är ämnet att hon först väljer att publicera den under pseudonymen Charlotte Stefanson (se bilden längst upp). Jag har tidigare fått berättat för mig av en bekant som känt Maja att detta varit moderns namn. Varför just denna peudonym? Var det en hyllning till en engagerad eller utsatt avliden mor? Jag vet inte, mina uppgifter är alltför knapphändiga för att kunna bedöma detta. Hon har bott här, hon har skrivit en bok och flera småskrifter. Hon var en engagerad tänkande och skrivande kvinna som vågade ge sig in i elden. Det ämne hon tagit upp i Gula kliniken är omdiskuterat och brännbart ännu idag - med den skillnaden att vi numera dock slipper det mesta av de sociala avarterna i synen på ogifta mödrar.

Som framgår av nedanstående litteraturlista var Maja Björkman också engagerad i arbete för fred, mödrarnas sociala välbestånd och barnens uppfostran. Många kvinnor var under 40-talet engagerade i arbete för fred och det är också under 30-40-talet som mycket av grunderna för ett modernt välfärdssamhälle läggs.

Litteraturlista

Ett besök i Malmö A.B.F.-hem [Artikel]
Björkman-Broberg, Maja - 1927

Kvinnorna och studiearbetet [Artikel]
Björkman-Broberg, Maja - 1927

Vårt bildnings- och studiearbete [Artikel]
Björkman-Broberg, Maja - 1928

Mödralön (familjetillägg)
Anker, Ella
Björkman-Broberg, Maja - översättning från norskan - Stockholm 1929

Minnesskrift över Kata Dalström
Björkman, Maja m.fl. - Stockholm 1929

Rationaliseringen och arbetslösheten
Björkman, Maja - Stockholm, 1930

Aldrig mera krig!
Björkman, Maja - Stockholm, 1930

Hat och våld i uppfostran
Björkman, Maja - Stockholm, 1933

Gula kliniken
Stefanson, Charlotte, pseud. för Maja Björkman - Stockholm, 1937

Gula kliniken
Björkman, Maja - Stockholm, 1943

Den gule Klinik
Björkman, Maja - København, 1944.

Den gröna sidenschaletten
Björkman, Maja - Stockholm, 1944
 
 

Sept 1999, feb 2002 och jan 2003 © Bengt Eurenius